Den senaste statistiken kring svensk BNP-utveckling visade på en bra start på 2024. Dock bör det betonas att en delkomponent som förklarade den i jämförelse med förväntningarna starka siffran var lageruppbyggnad. Företagen gör (liksom Riksbanken) bedömningen att ekonomin skall stärkas framöver, varför en fas av lageruppbyggnad inte är orimlig. Ökade lager skall också ses mot bakgrund av den mycket svaga period vi har bakom oss.
KI-barometern som publicerades i maj visade dock på en mindre tillbakagång. Konjunkturinstitutets signal som helhet pekar dock även den på något bättre tillväxt framöver. Möjligen kan man dra en sammanvägd slutsats att det andra kvartalet inte representerar den tydliga vändningen uppåt som många hoppats på.
Beträffande näringslivets prisplaner så är den samlade bilden fortfarande att priserna generellt är i fallande trend. De är nu tillbaka på normala nivåer i ett historiskt perspektiv. Det förstärker bilden av att inflationen är på väg ned och att den mest troligt kommer att stanna på lägre nivåer. Självklart är vi alltjämt beroende av händelser i vår omvärld som kan förändra den nu relativt tydliga trenden. Värt att notera är att detaljhandelns prisplaner som publicerades i april nu nått den lägsta punkt vi noterat på 10 år. Tjänstesektorn, som varit en stor bidragsgivare till den inflationscykel vi varit igenom, reviderade ner sina prisplaner. Värt att notera är även att Riksbanken inte har 2 procent som målsättning för tjänsteinflationen, utan accepterar 3 procent i årlig prisökningstakt.
Löneutvecklingen, som är naturligt kopplad till inflationsprognoser, växlade upp något enligt den senaste statistiken. Här bör man dock beakta lönesättningsmekanismerna på den svenska arbetsmarknaden. Avtalsperioden för löneutvecklingen rullar på 12-månadersbasis och pågår från mars till april året efter. För den senaste 12-månaders perioden noterades en löneökning på 4,5 procent, något över den förhandlade på 4,1 procent. Den avtalade löneökningen de kommande 12 månaderna är 3,3 procent, så denna faktor bör inte vara inflationsdrivande framåt.
En glädjande nyhet är att den svenska kronan stärkts relativt betydande under försommaren. Extra viktigt är att SEK har stärkts betydande mot euron även efter Riksbankens räntesänkning. När trender i växelkursförändringar väl vänder, så har det historiskt gått ganska snabbt. Mot euron så har den senaste rörelsen medfört att en rad så kallade tekniska motstånd passerats i positiv bemärkelse. Fortsätter, eller består kronförstärkningen, så innebär det större frihetsgrader avseende penningpolitiken för den svenska Riksbanken.
Blickar vi framåt något så är det förväntat att ECB sänker styrräntan till 3,75 procent på mötet i juni. Dock mot bakgrund av de relativt höga inflationssiffror vi fick i slutet av maj, är ytterligare en sänkning i juli osannolik, vilket också begränsar den svenska Riksbankens möjligheter till ytterligare en sänkning under sommaren.
