Geopolitiken är tillbaka
Den geopolitiska miljön präglas av en ökad grad av osäkerhet, fragmentering och ett starkare fokus på säkerhetsfrågor. Är denna utveckling en tillfällig trend, eller ser vi början på en varaktig förändring? Vad innebär detta för investerare och globala marknader? Hur kan en djupare förståelse av den geopolitiska miljön informera investerings- och affärsbeslut?
Geopolitiska risker och möjligheter spelar en avgörande roll för världspolitik och ekonomi, men deras komplexitet och oförutsägbarhet gör dem svåra att kvantifiera och förutse. Vi kan till exempel inte med säkerhet säga hur relationen mellan USA och Kina kommer att utvecklas, hur kriget i Ukraina kommer att sluta, eller om ett nytt krig kan bryta ut i Mellanöstern. Inte heller vet vi om en konflikt i Taiwan kan bli verklighet eller inte.
Vad vi däremot vet är att alla dessa geopolitiska frågor har en påverkan på företag och deras verksamhet. De får konsekvenser för samhällsstrukturer på alla nivåer, från handelspraxis och industripolitik till energipolitik, där besluten i allt högre grad styrs av geopolitiska överväganden. Därför är vi övertygade om att en djupare förståelse av den geopolitiska utvecklingen inte bara kan hjälpa oss att hantera risker mer effektivt, utan också att identifiera nya möjligheter.
Den geopolitiska miljön
Under de senaste decennierna, särskilt sedan slutet av det kalla kriget, har världen genomgått en exceptionell period av stabilitet och globalisering. Denna era har präglats av framväxten av frihandel, spridningen av demokrati och ett minskat antal väpnade konflikter. Mycket av detta kan tillskrivas USA:s hegemoniska ställning, som skapade förutsättningar för denna gynnsamma utveckling.
Utvecklingen tar nu en annan riktning till följd av en alltmer utmanande global miljö, präglad av konflikter såsom kriget i Mellanöstern och Ukraina, samt en växande oro för en potentiell konflikt i Taiwan. Vi ser också en tydlig vändning i globala trender: globalisering ersätts av regionalisering, frihandel ger vika för protektionism, demokrati utmanas av auktoritära system, och antalet krig och konflikter ökar.
Denna förändring är sannolikt långvarig. Den globala maktstrukturen genomgår en omvälvning, där USA inte längre innehar den obestridda hegemoniska rollen. I stället har stor maktkonkurrens återkommit som en dominerande dynamik i världspolitiken. I denna nya värld kan många förenklade etiketter användas för att beskriva situationen: väst mot resten, Kina mot USA, och demokratier mot auktoritära regimer. Även om dessa termer kan anses förenklade, pekar de alla mot en grundläggande verklighet – en värld som blir alltmer splittrad, politiskt, ekonomiskt och digitalt.
Trots de utmaningar som den förändrade situationen innebär finns det definitivt skäl till optimism och möjligheter att framgångsrikt navigera en mer komplex värld. Exempelvis så har påståendena om västvärldens förfall i mångt och mycket visat sig vara överdrivna:
- Militärt: NATO och dess allierade står för hela 50 procent av de globala militärutgifterna, vilket ger dem en avgörande styrkeposition.
- Politiskt: demokratier fortsätter att vara attraktiva. En tydlig indikator är migrationsströmmarna – hur många söker ett bättre liv i Kina eller Ryssland jämfört med västvärlden?
- Ekonomiskt: västvärlden representerar över tid drygt 50 procent av global BNP och har ett teknologiskt övertag, de främsta universiteten i världen och näringslivsdominans. Av världens 15 största företag är 12 amerikanska, och endast ett är kinesiskt.
Samtidigt står västs rivaler inför betydande utmaningar. Både Ryssland och Kina brottas med stora ekonomiska och demografiska problem. För Kina innebär en förlust av 250 miljoner människor i arbetsför ålder under de kommande 25 åren, en massiv utmaning för tillväxt och stabilitet.
Västvärlden har således goda förutsättningar att hantera den nya globala miljön. Samtidigt är det viktigt att förstå och förbereda sig för de utmaningar som kan uppstå i olika regioner och för potentiella konflikter världen över:
- Mellanöstern – även om risken för ett stort regionalt krig förblir låg, fortsätter regionen att vara en komplex arena för maktspel och diplomati. Konflikter och spänningar kräver uppmärksamhet, men avsaknaden av krafter som aktivt driver mot ett fullskaligt krig samt regionens geografiska utmaningar talar för att en större eskalation är osannolik.
- Ukraina – i Ukraina är utgången av konflikten fortfarande oviss. Ett slut på kriget är oundvikligt, men när och hur det sker är mycket svårt att förutse.
- Taiwan – frågan om Taiwan förblir en geopolitisk osäkerhetsfaktor. Kinas tydliga ambitioner står i kontrast till osäkerheten när och hur de kan agera.
Det amerikanska valet är nu avgjort, men det kommer dröja innan vi vet säkert vad Trump-administrationen kommer att genomföra för definitiva förändringar. Samtidigt är det viktigt att påpeka att många saker troligtvis kommer förbli oförändrade. USA har sedan tidigare lämnat fri och öppen handel och utmaningen kring Kina kommer fortgå oberoende av att USA får en ny president. Det vi också vet är att man förblir engagerad i europeisk säkerhet och att vi gemensamt måste fortsätta fokusera på teknik och tillväxt.
Vad betyder det för företag och investerare?
Den nuvarande situationen kommer sannolikt att bestå, vilket innebär en alltmer delad och omtvistad värld. Följaktligen kommer geopolitiska överväganden att spela en större roll när regeringar utformar regleringar och policyer för att främja strategiska industrier, skydda kritisk infrastruktur, granska utländska investeringar och reglera export. Vi lever inte längre i en era av frihandel, utan i en värld där expansiv industripolitik, i allt större utsträckning styrd av geopolitiska överväganden, är central.
Det faktum att vi kommer fortsätta leva i en mer delad värld innebär inte slutet på globaliseringen, snarare att den kommer bli mer selektiv. Regeringar kommer aktivt att skydda strategiskt viktiga industrier genom subventioner, tullar, exportkontroller, investeringsscreening och aktiv industripolitik. Vidare kommer den intensiva konkurrensen att driva investeringar inom nyckelindustrier såsom energi, teknik och kritiska mineraler. Den pågående kapplöpningen om energisäkerhet kommer också att accelerera den gröna omställningen. Kina och EU investerar inte i dessa områden främst för att de är gröna, utan för att säkerställa självförsörjning och minska beroendet av externa leverantörer.
Mot bakgrund av ovanstående är det således svårt att ge tydliga svar på den komplexa geopolitiska situationen. Med det sagt så kommer vi på Norron och ICP att noggrant bevaka utvecklingen och fortsatt kommunicera våra insikter till er.
