Den senaste periodens statistik från USA med fokus på inflationsutvecklingen visade på bristande framgång i målsättningen att bekämpa prisökningstakten. Det var andra kvartalet i rad under vilket priserna återigen steg. Även den kortare, mer och mer volatila tidsserien för månadsdata visade på stigande priser. Centralbankschefen Powell uttalade sig dock tydligt om att det skulle krävas överväldigande bevis på förlängt och förhöjt pristryck för att de skulle behöva strama till penningpolitiken ytterligare från den här nivån. Han tydliggjorde även att det fortsatt finns en tydlig väg för lägre räntor i USA. Det som blir viktigt att följa är naturligtvis den fortsatta inflationsutvecklingens väg mot målsättningen, samt om den amerikanska arbetsmarknaden skulle genomgå en oväntad försvagning. Det är inom just arbetsmarknaden som man börjat skönja en försvagning i USA. Den första indikatorn är sambandet mellan ökande arbetslöshet och därpå följande perioder av recession. Varningsflaggor bör hissas när 3-månaderssnittet på ökning i arbetslöshet passerar 0,5% - då har det vid samtliga tillfällen sedan 1960-talet uppkommit en recession (detta tal är för närvarande 0,4%). Vidare, vilket vi berört tidigare, så är balansen mellan vakansgraden (tjänster som annonseras, men som inte tillsätts), och arbetslösheten viktig att bevaka. Den senaste utvecklingen har tydligt gått mot en fallande vakansgrad, där de historiska sambanden visar att sådana perioder har uppvisat en påföljande kraftig stegring av arbetslösheten. Slutsatsen blir att trots ett ihållande pristryck i amerikansk ekonomi, så kan situationen på arbetsmarknaden mycket väl betyda att vi får se räntesänkningar i USA. För närvarande så prissätts två sänkningar, en i september och ytterligare en i december.
I Sverige ser situationen som bekant väsentligt annorlunda ut än i USA. De som tror på sänkning redan i maj lyfter fram följande konstateranden:
- Inhemsk slutlig efterfrågan fortsätter att utvecklas tydligt under trend, vilket vi sett under en längre period.
- Man ser en tydlig försvagning på arbetsmarknaden då arbetslösheten rört sig uppåt under en tid.
- Företagens framtida prisplaner och inflationen rensat för energipriser har båda kommit ner dramatiskt.
- Den för Riksbanken viktigaste inflationsserien (KPIF) indikerar att priserna etablerat sig under eller på målet (2%) under hela prognosperioden.
Riksbanken skall agera på inhemsk statistik, och tyder man denna, så är en styrränta på 4 procent allt för åtstramande. De enda faktorerna kvar att bevaka är valutan och timing i förhållande till ECB:s beslut. Tittar man på kronans utveckling i jämförelse mot våra viktiga handelspartners (NOK, GBP) så kan man konstatera att det mer handlar om en dollarförstärkning, snarare än en specifik kronförsvagning, då de andra valutorna i stort följer samma mönster som den svenska kronan.
På börsen har vi genomgått en intensiv rapportperiod. Den övergripande slutsatsen är att bolagen levererat väl i linje med (relativt) lågt ställda förväntningar. I USA (80 procent rapporterat), så har bolagen i snitt kommit in >9 procent bättre än väntat. Samma siffra i Norden (79 procent rapporterat) var >6 procent, och i Sverige >7 procent (90 procent rapporterat). Att infria förväntningarna har emellertid varit extra viktigt vid rådande värderingsnivåer. Svagare rapporter har fått kraftigt negativa kursrörelser medan positiva avvikelser belönats, men ej med samma amplitud i rörelsen som de negativa utfallen.
Narrativet på finansmarknaderna har därför varit att vi passerat toppen i räntecykeln, samtidigt som man i allt högre utsträckning börjat diskontera en ökad ekonomisk aktivitet utanför USA, och att de viktiga vinstrevideringarna följer med aktiekurserna uppåt.
