Donald Trump dominerar medieutrymmet, och ljudnivån är öronbedövande. Vad är egentligen brus, och vad är verklighet? Marknaden börjar i allt högre grad fokusera på att Trumps politik, åtminstone på kort sikt, hämmar tillväxten. Amerikanska makrodata kom dessutom in svagare än väntat, med bland annat lägre inflation. De orosmoln vi såg i december – gällande ökad inflation och större budgetunderskott – har därmed delvis ersatts av förväntningar på lägre tillväxt. Vidare har marknaden diskonterat in fler räntesänkningar från FED, från tidigare 1–2 sänkningar till fler än två. Samtidigt kan Elon Musks konflikt med federala myndigheter sprida sig till arbetsmarknaden och bidra till stigande arbetslöshet i USA de kommande månaderna.
I Europa är situationen betydligt stabilare, med en något högre inflation och ett marginellt bättre inköpschefsindex. I Sverige steg inflationen något, främst drivet av högre mat- och energipriser. Samtidigt visade BNP-siffrorna på en starkare utveckling än väntat, med en tillväxt på 2,4 procent i fjärde kvartalet, uppräknat i årstakt. Detta kan vara en av orsakerna till att den svenska kronan börjat stärkas mot både euron och amerikanska dollarn – en välkommen utveckling som kan bidra till att dämpa inflationsimpulserna i den svenska ekonomin.
På räntemarknaden såg vi en anmärkningsvärd rörelse i den amerikanska 10-årsräntan, som föll med hela 33 baspunkter under februari och är nu ned totalt 44 baspunkter sedan årsskiftet. I Europa och Sverige var räntemarknaden däremot mer stabil. Varken FED, ECB eller Riksbanken höll några räntemöten under februari, vilket bidrog till ett lugnare marknadsläge på den sidan.
Ser vi till aktiemarknaden blev rapportsäsongen för Norden genomsnittlig men stabil, med bättre utfall på försäljnings-, EBIT- och nettovinstnivå. 59 procent av rapporterna slog förväntningarna och justerad EBIT var 2,5 procent högre än prognos – helt i linje med det historiska snittet. Jämfört med ett genomsnittligt fjärde kvartal var resultaten mer positiva, även om vinstavvikelser ofta är som störst då. Samtidigt präglades perioden av hög volatilitet, där bolag som levererade starka resultat utvecklades enligt förväntan, medan de som missade prognoserna straffades hårt. Småbolagen har sett fortsatt motvind, särskilt i Sverige, där de efter en kort återhämtning under våren och sommaren 2024 återigen tappade mark och nådde en ny relativ botten i slutet av februari. Trots sjunkande marknadsräntor, som historiskt gynnat småbolag, har avståndet till storbolagen fortsatt att öka – vilket kan skapa intressanta möjligheter framåt.
I Europa presterade aktiemarknaden starkt under februari, med Stoxx 600 upp 3,3 procent, medan S&P 500 backade 1,4 procent. Flera europeiska index nådde nya rekordnivåer, drivet av optimism kring en möjlig vapenvila mellan Ryssland och Ukraina, förväntningar om finanspolitiska stimulanser efter det tyska valet samt starka bolagsrapporter. Inflödena i europeiska aktier var bland de största på fem år, och banksektorn fortsatte sin positiva trend.
Det tyska valet har gett visst hopp om finanspolitiska lättnader, även om en begränsad reform av skuldbromsen gör att effekterna blir måttliga. Ökade försvarsutgifter väntas bidra till en viss tillväxt, men beroendet av import inom försvarsindustrin dämpar den potentiella effekten. En möjlig vapenvila i Ukraina skulle kunna ge euroområdet en BNP-ökning på 0,2–0,5 procent genom lägre gaspriser och en mjukare inflationsutveckling. Samtidigt förväntas ECB fortsätta med räntesänkningar, där en terminalränta på 1,75 procent nu ligger i korten.
Sammantaget präglas marknaden av osäkerhet, där motstridiga faktorer driver utvecklingen i olika riktningar. USA brottas med tillväxtoro och politisk turbulens, medan Europa upplever en mer stabil återhämtning. Småbolagen i Norden står inför fortsatta utmaningar, men även potentiella möjligheter. De kommande månaderna blir således avgörande för att se om marknaden kan hitta en tydligare riktning.
