Inledningen av 2026 har kännetecknats av god riskaptit, framför allt i större bolag, trots ett ovanligt intensivt geopolitiskt nyhetsflöde. Europa har utvecklats starkare än USA och noterat nya rekordnivåer, medan de amerikanska indexen återhämtade sig efter en svag avslutning på 2025. Samtidigt har marknaden fortsatt att breddas.
I Norden ser vi en ovanligt stor diskrepans mellan små och stora bolag, i kombination med mycket volatila utfall och kursreaktioner under rapportperioden. Tematiskt fortsätter områden som elektrifiering, gruvor och gruvutrustning, datacenter samt AI-relaterade exponeringar att fungera väl. Däremot har bolag med svagare prissättningskraft haft det betydligt tuffare.
Valutamotvind har tydligt seglat upp som ett återkommande tema under rapportperioden och den senaste tidens rörelser i dollarn ger en fingervisning om att detta sannolikt inte blir ett tillfälligt fenomen. Efter flera år av gynnsamma valutaeffekter har motvinden blivit påtaglig och något marknaden nu behöver prissätta mer konsekvent.
Samtidigt finns försiktiga ljuspunkter. Makrodata har successivt förbättrats under november, december och januari, vilket ökar sannolikheten för att den breddning vi sett från 2025 års vinnare kan fortsätta mot mindre bolag och mer cykliskt exponerade segment, särskilt de som gynnas av en gradvis starkare konsument.
Geopolitiska händelser satte tonen tidigt under året. Spänningar kring Iran och Venezuela, tillsammans med förnyade amerikanska utspel kring Grönland, utlöste tydliga safe-haven-flöden. Guld och silver steg kraftigt och oljepriset ökade markant, vilket gjorde energisektorn till en av de starkaste globalt. Även basråvaror utvecklades väl, understödda av stigande kopparpriser och ökade M&A-spekulationer inom gruv- och råvarusektorn. Mot slutet av månaden såg vi dock snabba och kraftiga prisrörelser, inte minst i ädelmetaller, vilket tydligt illustrerar den ökande volatiliteten under ytan.
Parallellt befinner vi oss i halvlek av rapportsäsongen, vilket ger ett bättre underlag för en mer samlad top-down-bedömning. På aggregerad nivå har EBIT överraskat positivt med cirka 2–3 procent, medan omsättningen i stort sett varit i linje med konsensus. Mindre bolag har dock missat EBIT-estimaten med omkring –3 procent, vilket står i kontrast till de största bolagen. Även bland storbolagen är utfallet splittrat, där endast cirka 60 procent har slagit förväntningarna, vilket stärker bilden av en mer differentierad rapportsäsong snarare än ett entydigt storbolags rally.
Revideringsbilden är samtidigt relativt robust givet valutamotvinden. Totalt har EBIT estimaten för 2026 justerats ned med omkring –1 procent. Storbolagen är i princip oförändrade, medan mindre bolag har reviderats ned cirka –6 procent. På omsättningsnivå har revideringarna varit mer begränsade, men skillnaden i EBIT utfall indikerar en tydlig marginalpress i småbolagen, samtidigt som marginalresiliensen fortsätter att imponera hos de större bolagen.
Detta går delvis emot den klassiska tesen om att den operativa hävstången bör vara som störst i mindre bolag i ett tidigt cykliskt uppsving. En möjlig tolkning är att volymåterhämtningen ännu inte fullt ut materialiserats. Orderingången pekar snarare på att volymerna är på väg, vilket talar för att den nuvarande svagheten inte nödvändigtvis bör extrapoleras. Alternativt kan vi börja se tecken på mer strukturell pris och mixpress i vissa nischer, vilket i så fall är något marknaden kommer behöva förhålla sig till även framöver.
Räntemarknaden gick in i året med låga förväntningar på centralbankerna, både för januari och för det första kvartalet som helhet. Samtidigt finns potential för att ECB och BOE kan komma att överraska i mitten av kvartalet. Makrostatistiken från USA fortsätter att vara över lag neutral, medan data från Europa och Sverige visar tecken på förbättring. Inflationen i Europa är stabil kring 2 procent, medan Sverige överraskade på nedsidan med en inflation som snabbt rör sig mot Riksbankens mål. Till följd av momssänkningen på livsmedel bedöms inflationen dessutom hamna under målet under 2026.
De 10-åriga statsräntorna steg med 10–15 bps i USA under månaden, medan de var i stort sett oförändrade i Tyskland och Sverige. I Japan har räntemarknaden varit mer volatil, med stigande räntor under januari. Fokus ligger nu i hög grad på valutamarknaden, där framför allt den amerikanska dollarn uppvisat stora rörelser. Snabba valutaförändringar riskerar att påverka centralbankernas handlingsutrymme framöver.
Kreditmarknaden har fortsatt att utvecklas stabilt, med svagt positiva resultat för både investment grade och high yield. Kreditspreadarna är dock relativt ansträngda ur ett investerarperspektiv, och vår bedömning är att dessa nivåer kan bestå under en längre tid.
Sammanfattningsvis går marknaden in i februari med en konstruktiv men mer krävande riskmiljö. Tillväxtbilden stabiliseras och marknaden breddas gradvis, samtidigt som hög riskaptit, ökad dispersion och geopolitiska osäkerheter innebär att avkastningen i allt högre grad kommer att avgöras av selektiv exponering och disciplin i portföljkonstruktionen.
