Det som påverkade världens finansmarknader mest under månaden var lägre inflationstakt än förväntat i den amerikanska ekonomin. Vi har länge varit av uppfattningen att de indikatorer som leder inflationstakten tydligt signalerat lägre prisstegringstakt framåt, än det som hittills varit förväntat, eller rapporterats. Detta har resulterat i att vi gradvis förlängt durationen (löptiderna) i våra ränteportföljer, samt att vi intagit en mer positiv kort- till medellång inställning till börsen. Det sistnämnda grundades även i att det generella risktagandet bland marknadens aktörer kommit ner till mycket låga nivåer i samband med det finansiella årsbokslutet i oktober, som många internationella institutioner arbetar efter.
Marknaden valde att tolka inflationsstatistiken positivt och var oerhört snabb med att justera förväntansbilden åt fler och snabbare räntesänkningar under 2024. Vi är av uppfattningen att det sannolikt kommer bakslag i det positiva sentiment som råder sedan mitten av november, men att det likväl är sannolikt att vi lagt såväl räntehöjningar som en krampaktig oro för inflationen bakom oss.
2024 kommer inte bli ett år med särskilt stark tillväxt, ej heller har vi sett den fulla effekten av de senaste årens räntehöjningar. Geopolitisk risk hänger fortfarande tungt över kapitalmarknaderna. Lägg därtill ett oerhört svårbedömt läge i USA inför höstens presidentval, så kan man lätt konstatera att möjligen har riskpremien relaterad till bestående inflation och varaktigt högre räntor, varit för dominerande som tema. Denna kan dock med lätthet ersättas av vikande realekonomi, geopolitisk händelseutveckling och oro inför ett supervalår 2024, då länder med över hälften av världens befolkning antingen skall välja, eller få nya ledare utsedda. Kortsiktigt är vi emellertid mer positiva till riskfyllda tillgångar än vad som varit fallet under stora delar av 2023.
