I april noterades en kraftig återhämtning på de globala finansmarknaderna efter den extrema riskaversion som dominerade i mars. Trots att konflikten i Mellanöstern fortsatte eskalera och viktiga energiflöden förblev kraftigt störda, började marknaden gradvis röra sig bort från det mest akuta stresscenarierna och istället fokusera på sannolikheten för att konflikten skulle förbli geografiskt begränsad. Marknaden visade också tecken på viss “Trump-trötthet”, där nya utspel kring handel och geopolitik fick allt mindre genomslag på riskaptiten.
Det mest anmärkningsvärda under månaden var att Hormuzsundet i praktiken fortsatt varit stängt för stora delar av energiflödena, samtidigt som attacker mot energirelaterad infrastruktur och logistik skapade betydande störningar i olje- och gasmarknaden. Den globala energimarknaden befinner sig därmed fortsatt i ett mycket ansträngt läge där fysisk tillgång, logistik och säkerhet blivit viktigare drivkrafter än traditionella utbuds- och efterfrågedynamiker.
Trots detta stabiliserades marknadssentimentet successivt under april. En viktig förklaring var att investerare i ökande grad började diskontera att konflikten, om än allvarlig, fortfarande hanteras inom vissa implicita ramar där flera större aktörer försöker undvika ett scenario som leder till en fullskalig global energikris eller direkt konfrontation mellan stormakter. Samtidigt har strategiska reserver, omdirigerade energiflöden och olika politiska åtgärder temporärt mildrat de mest akuta konsekvenserna för den globala ekonomin.
Parallellt visade inkommande makrodata fortsatt relativ motståndskraft, framförallt i USA. Arbetsmarknaden förblev stabil och bolagsrapporterna kom generellt in bättre än de mycket lågt ställda förväntningarna efter mars månads kraftiga börsfall. Särskilt tydlig var den fortsatt starka efterfrågan kopplad till investeringsteman såsom försvar, elektrifiering, energiomställning, gruvor och AI-relaterad infrastruktur.
Marknadsmässigt präglades april därmed av en tydlig återhämtning från översålda nivåer. Globala aktier steg brett trots fortsatt höga energipriser och geopolitisk osäkerhet. Samtidigt kvarstod en tydlig dispersion mellan sektorer. Energi, försvar och delar av råvarurelaterad industri fortsatte utvecklas starkt, medan mer energikänsliga sektorer och konsumentrelaterade bolag fortsatt uppvisade svaghet.
Olje- och gasmarknaden förblev samtidigt extremt volatil under månaden. Brentpriset handlades periodvis långt över historiska snittnivåer och europeiska gaspriser fortsatte stiga kraftigt till följd av de begränsade energiflödena. Detta bidrog till att inflationsoron återtog fokus på finansmarknaderna och ökade osäkerheten kring den framtida penningpolitiken.
Mot denna bakgrund har marknadens syn på centralbankerna skiftat markant sedan början av året. Från tidigare relativt dämpade förväntningar prissätter marknaden nu flera räntehöjningar under 2026. ECB väntas inleda en höjningscykel i juni med totalt tre höjningar, medan Riksbanken förväntas genomföra omkring två. Även NB och BOE väntas strama åt penningpolitiken, medan FED i nuläget förväntas hålla styrräntan oförändrad. Marknaden har därmed successivt börjat prisa in ett scenario där centralbankerna tvingas hålla räntorna högre under lägre tid trots svagare tillväxtutsikter – ett alltmer utmanande stagflationsliknande läge.
Framåtblickande befinner sig marknaden fortsatt i ett ovanligt komplext och binärt läge. Återhämtningen under april visar att mycket negativt redan diskonterats i tillgångspriserna efter den kraftiga nedgången tidigare under året. Samtidigt kvarstår den centrala osäkerheten kring energiflödena, inflationsutvecklingen och konfliktens tidsdimension. Så länge Hormuzsundet förblir stängt och energimarknaden fungerar under kraftig stress finns en betydande risk för fortsatt hög volatilitet, svagare global tillväxt och återkommande perioder av marknadsoro.
En avgörande fråga framöver är om ekonomin står inför en faktisk recession eller snarare en mer utdragen lågkonjunktur. Givet det nuvarande ränteläget och fortsatt uppåtriktade ränterörelser framstår en snabb återhämtning som mindre sannolik och bedöms i så fall skjutas längre fram i tiden. Samtidigt skulle varje signal om de-eskalering, återöppnade handelsvägar eller diplomatiska framsteg sannolikt få stor positiv effekt på både riskaptit och marknadssentiment över globala börser, småbolag samt räntemarknaden.
