Konsekvenser av bestående inflationsoro
Vår generella inställning till förväntade händelseförlopp i de finansiella marknaderna under 2022 har varit en normalisering av såväl penningpolitik som värdering. Under årets första kvartal har det blivit alltmer tydligt att inflationsutvecklingen globalt fortsatt att vara det viktigaste temat för utvecklingen under det fortsatta året.
De initiala skälen till den kraftiga prisökningstakten var främst hänförligt till utbudsbegränsningar, i stort beroende på problematik i leveranskedjor när den globala efterfrågan släpptes på synkront när lock-down regler mildrades. Det som nu driver sekventiella prisökningar är i stället en oro för strukturella underinvesteringar inom energi, fortsatt arbetskraftsbrist i USA, vilket i sin tur leder till kraftiga löneökningar, samt effekterna av de nödvändiga sanktionerna på Ryssland. Sanktionerna leder till en rad dynamiska effekter, vilka vi kan återkomma till i kommande kommentarer, men utan tvekan driver de på inflationen på kort och medellång sikt.
Inflationsutvecklingen globalt varierar kraftigt mellan regionerna. USA har klart högst prisökningar, Asien lägst och Europa någonstans i mitten. Skälet till detta beror på skillnader i hanterandet av pandemins effekter på realekonomin. De offentliga stödpaketen har varit störst i USA och i Europa, men ytterst begränsade i Asien. Detta har i sin tur påverkat återhämtningsmönstret i ekonomin generellt, samt konsumentbeteendet specifikt. I USA har efterfrågan från konsumenten etablerat sig tydligt över ekonomins långsiktiga trend. Motsvarande nivåer i Europa och Asien, är fortfarande väsentligt under den historiska trenden. Detta kan leda fram till slutsatsen att inflationstrycket i Europa till en större del beror på utbudsstörningar, medan problematiken i USA såväl är hänförlig till efterfrågan som till begränsat utbud. Detta kan bli viktigt för det kommande agerandet från den amerikanska centralbanken, eftersom den rapporterade inflationen justerat för kärninflationen (för närvarande 3 procent i USA), kan förklaras av efterfrågeeffekter. Vi skall därför förvänta oss en fortsatt beslutsam amerikansk centralbank, som har för avsikt att både höja räntorna vid varje möte under hela 2022, samt avsluta / avveckla tillgångsköp.
Det är inget enkelt dilemma som skall hanteras av världens centralbanker när de skall fatta beslut om vilken penningpolitik som är rimlig i det rådande läget. Här finns det åter viktiga skillnader mellan regionerna att väga in, samtidigt är det viktigt att förstå att det globala finansiella systemet är extremt sammankopplat, så att ett beslut i en region, påverkar / utlöserhändelser på global basis.
Det som verkligen kan prägla prissättningen av riskfyllda tillgångar är förväntan om en recession. Här kan man använda en rad ledande indikatorer eller implicita förväntansbilder baserat på prissättningen av främst obligationer med olika löptider för att försöka förutse ett händelseförlopp. Lutningen på avkastningskurvan i USA är centralt. Den beror i sin tur på finansiella aktörers antaganden om inflationsutvecklingen framåt i tiden. Ju flackare lutning, det vill säga mindre skillnad mellan avkastningen på längre löptider jämfört med korta, desto större risk för en nära förstående recession. Fler och fler bedömare vänjer sig vid tanken på att FED faktiskt kan tänka sig att höja räntorna i sådan takt att en relativt kraftig avmattning av efterfrågan uppkommer. Detta skulle mildra det efterfrågestyrda pristrycket i amerikansk ekonomi. Konsekvenserna för värderingen av riskfyllda tillgångar blir väsentlig, då vi kommer från en period då kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler nått nya toppnoteringar.
En motgående kraft som kan fortsätta att hålla värderingen relativt hög på världens aktiemarknader är det faktum att investerare får allt svårare att inflationssäkra sitt kapital. Den nominella ränteuppgången är ännu inte tillräcklig för att erbjuda det inom utbudet av räntebärande placeringar. Dessutom faller obligationer i värde vid fortsatt ränteuppgång.Kreditspreadar är även de känsliga vid en möjlig recession. Vissa företag gynnas mer än andra av råvaruprisuppgången, andra som besitter starka positioner kan säkert klara såväl stigande priser som högre räntor, och därmed erbjuda viss real kompensation. Det så kallade systematiska kapitalet, som ofta förstärker befintliga trender på börserna, kan också spela en avgörande roll under året. För oss som förvaltare blir det viktigt att förstå och balansera dessa motgående krafter.
Den generella slutsatsen blir att hålla ett balanserat och relativt lågt risktagande under perioder som denna. Hög geopolitisk risk samt centralbanker som skyndsamt måste hinna ifatt inflationsutvecklingen riskerar att fortsätta sätta press på riskfyllda tillgångar. Under året kan det erbjuda fina långsiktiga nivåer för ett gradvis ökat risktagande.
Riskinformation
Investeringar i fondandelar är förenade med risk och en historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Värdet på fondandelarna kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Notera att Norron AB enbart är portföljförvaltare av fonderna och inte erbjuder investeringsrådgivning. Informationen utgör inte investeringsrekommendationer till investerare och ska inte ses som ett erbjudande eller uppmaning att köpa eller sälja fondandelar. Du bör alltid diskutera en eventuell investering med en professionell investeringsrådgivare innan du genomför en affär. Produktblad, KIID och prospekt finns tillgängliga på www.norron.com.
