Utsikterna för det globala makroekonomiska läget är fortfarande svårlästa. Marknadsreaktionerna på såväl räntor som aktier präglas av ”här och nu”, snarare än en tydlig övertygelse kring framtida ekonomiska händelseförlopp. Volatiliteten i global BNP och inflation har ju varit extremt hög de sista tre åren, så naturligt nog är det svårt att göra tydliga antaganden om hur och när i tiden världsekonomin skall återgå till en mer ”normal” utveckling. Den senaste ekonomiska statistiken har varit starkare än prognoserna, detta har medfört att man återigen flyttat upp rådande antaganden kring centralbankernas räntebanor, vilket naturligtvis påverkat de korta och långa marknadsräntorna. Börsen har fortsatt en preferens för värdeaktier, som ofta återfinns inom tidigt cykliska sektorer samt inom finans. Detta visar sig vidare i en tydlig trend att de europeiska marknaderna utvecklar sig bättre än USA. Det faktum att börsen implicit så tydligt ser igenom den rådande/väntande lågkonjunkturen är i sig inte annorlunda än vid andra vändningstillfällen, men vi oroas av att europeiska riskfyllda tillgångar så kraftfullt redan prisat in en förändring i inköpschefsindex för Europa (euro PMI) från 47 (konjunkturbotten) till ca 60 (konjunkturtopp). Mer kortsiktiga indikatorer för risktagande visar vidare att de så kallade systematiska aktörerna redan fullt ut förändrat sin position genom att öka på andelen aktier i förhållande till sina mandat. Ser vi en rörelse nedåt på börserna, kommer denna sannolikt förstärkas av att samma aktörer då blir tydliga säljare. Sammantaget summerar därför vår kortsiktiga marknadsbedömning till fortsatt hög osäkerhet / volatilitet med relativt stora underliggande risker i framför allt aktiers absoluta värdering, samt dess relativa värdering mot en räntemarknad som fortsätter att erbjuda höga nominella avkastningsmöjligheter.
Ulf Frykhammar, CIO
