Ränte- och kreditmarknaden
I mars stal Tyskland showen genom att introducera ett stödpaket på 900 miljarder euro över tio år, med fokus på infrastruktur och försvar. Detta överraskade den tyska räntemarknaden och ledde till att längre obligationsräntor steg med 0,4 procentenheter – en kraftig rörelse som även påverkade svenska räntor, vilka steg i samma omfattning under månaden.
I Sverige har inflationen varit något högre de senaste månaderna, vilket har fått räntemarknaden att gå från att prisa in flera räntesänkningar till att nu i stället förvänta sig räntehöjningar under 2025–2026. Detta framstår som väl aggressivt med tanke på den höga arbetslösheten och det sjunkande förtroendet hos både konsumenter och industrin. Samtidigt har makrodata i USA försvagats, vilket fick amerikanska räntor att falla och ökade förväntningarna på fler räntesänkningar under 2025.
Kreditmarknaden försvagades något under mars. Investment grade spreadar steg med 6 bps, medan high yield spreadar ökade med 40 bps. Rörelserna i Norden var dock mindre uttalade. Så länge inflationen inte stiger eller faller alltför kraftigt och tillväxten förblir låg men positiv, är det generellt en gynnsam miljö för krediter.
Valuta och centralbanker
Parallellt med rörelserna i ränte- och kreditmarknaden noterades även kraftiga svängningar på valutamarknaden, där den svenska kronan stärktes med närmare 7 procent mot den amerikanska dollarn. En rörelse av den här magnituden har endast inträffat ett tiotal gånger sedan slutet av 1980-talet. Kronan stod senast i 8,50 mot dollarn år 2020, vilket visar att det inte finns någon naturlag som hindrar en fortsatt förstärkning.
De nordiska centralbankerna befinner sig i ett svårbalanserat läge: inflationen ligger tillfälligt något över målnivån, samtidigt som den ekonomiska tillväxten hotas av ökad osäkerhet kring handelspolitiken och dess potentiella effekter. ECB står inför en något mer gynnsam situation, där fallande inflation skapar utrymme för åtminstone två räntesänkningar under året. Marknaden förväntar sig att FED sänker räntan vid tre tillfällen under året. Samtidigt kan införandet av nya importtullar driva upp inhemska priser, vilket i förlängningen riskerar att sätta även FED i ett liknande dilemma som de nordiska centralbankerna senare under året.
Aktiemarknaden och sentiment
Världens börser föll markant under mars, då marknaden oroade sig över de potentiella effekterna av USA:s föreslagna tullar på den globala handeln och den bredare världsekonomin. I månadens inledning presenterade både EU och Tyskland sina största stimulanspaket på flera decennier, vilket fick investerare att omvärdera sina geografiska allokeringar och i större utsträckning söka möjligheter i Europa snarare än i USA. Momentumaktier – inklusive de amerikanska teknikjättarna inom Mag7 – såldes av, medan europeiska värdeaktier attraherade köpintresse under den inledande delen av månaden. Marknaden tolkade detta skifte som ett tecken på att andraderivatan (förändringstakten i tillväxt) nu är på väg ned i USA, samtidigt som den vänder upp i Europa. Under månadens två första veckor utvecklades europeiska börser därmed klart starkare än de amerikanska.
Mot slutet av månaden tog Trumps tullretorik överhanden, vilket utlöste en snabb och kraftig nedgång på de globala aktiemarknaderna. Just nu befinner sig marknaden i ett avvaktande läge på grund av osäkerhet kring tullar, geopolitik och det ekonomiska sentimentet i USA och Europa. De flesta sentimentindikatorer på aktiemarknaden har fallit avsevärt, vilket vi ser som en möjlighet snarare än en risk.
Sammantaget visar den senaste tidens utveckling hur snabbt narrativet på de finansiella marknaderna kan skifta. För bara 6–8 veckor sedan såg man gröna skott i Europa, industricykeln förväntades ta fart i USA och Trumps politik ansågs gynna den inhemska ekonomin. I dag präglas marknadsbilden snarare av växande risker – med oro för en möjlig recession i USA och farhågor om stagflation i Europa.
