Syftet med denna månads marknadsbrev är att beskriva dynamiken av det som för närvarande sker i statsobligationsmarknaden samt att förmedla lite ”early warnings” för rörelser vi noterar i andra tillgångsslag, men som kan vara hänförliga till stigande statsobligationsräntor.
Generellt kan man säga att marknaden har varit och är fortsatt i behov av goda nyheter. Investerare har vant sig vid att ständigt matas med kraschrubriker relaterade till fastighetsmarknaden i Kina, problemen i Spanien samt allt för höga nivåer på statsskulder etc. Nedan följer två citat vi nyligen läst, som vi tycker beskriver nuläget.
Europeiska politker:
”People only accept change when they are faced with necessity and only recognize necessity when a crisis is upon them. “ – Jean Monnet
Staters skuldsättningsgrad:
“If something cannot go on forever, it will stop. – Herbert Stein
Fjolåret – lugna rörelser, ju mer risk desto högre avkastning…
I perspektiv var 2012 egentligen ganska lugnt inom statsobligationer och valutamarknaderna sett över hela året. Aktie-och kreditmarknaderna hade ett mycket bra år, med stora uppgångar som följd. Slagigheten, eller volatiliteten, var ganska låg, framförallt under andra halvåret efter ECB chefen invaggade alla i säkerhet att han ska göra allt som krävs för att rädda euron. Finansmarknaderna har i alla fall nu bestämt sig för att världsekonomin kommer att pigga på sig under andra halvan av 2013, om inte tidigare.
Vad innebär det?
Stigande marknadsräntor under inledningen av 2013
Som en konsekvens av det ovanstående, sålde räntemarknaden av statsobligationer generellt under inledningen på året, och vi har sett ränteuppgångar på cirka 0,5% till cirka en ränta på 2% på 10 åriga löptider, vilket gett ett värdefall på en svensk 10 årig statsobligation på cirka 4,5%. Statsobligationsindex har i skrivande stund gått ned med cirka 2,5%.
Det finns flera anledningar som förklarar årets inledande ränteuppgång.
- Makrostatistiken indikerar en förbättrad konjunktur och för med sig en förväntan om ökad inflation (vilket i och för sig är vad centralbankerna i många delar av världen också önskar). Därmed kräver investerare en högre ränta för att få kompensation för förväntad inflation under löptiden. Grafen nedan visar den långa real räntan (10 år) mot amerikanska S&P-indexet.
- En annan orsak är tillbakadragande av stimulanser med början i februari i år. I slutet av 2011 lanserade ECB sitt första stimulanspaket omfattande cirka 500 mdr euro och i februari 2012 det andra paketet om ytterligare ca 500 mdr euro. Bankerna fick lämna in säkerheter mot kontanter, som de kunde investera i olika typer av obligationer. Många banker, framförallt i södra Europa, utnyttjade detta, och köpte statsobligationer för den erhållna likviditeten. I praktiken innebar det att de köpte obligationer med bra ränta och lånade för billigare pengar och tjänade pengar på mellanskillnaden. Banker har blivit stabilare, man har ackumulerat vinster och i en upplevd stabilare omvärld minskar behovet av dessa pengar. Man erbjuds nu lämna tillbaka dessa pengar och därmed säljer man statsobligationer i stabilare länder.
- En tredje faktor är att en del pensions-/livbolag vågar (tillåts) köpa lite mer riskfyllda tillgångar, såsom aktier, och säljer därmed dyra statsobligationer. I diagrammet överst på nästa sida illustreras det faktum att bankernas innehav av statsobligationer har minskat under hösten (blå linje).
I den nedre grafen ser vi att överskottslikviditeten, det vill säga tillgängliga pengar för banksystemet, också minskar (orangefärgad yta).
- Reformförändringar i Sverige kan genomföras i slutet av Q1. Man överväger att diskonteringsräntan kan ändras till en fast ränta som är högre än dagens ränta, vilket i sig skulle vara positivt för aktiemarknaden, då livbolaget skulle få möjlighet att ta mer risk på grund av förbättrad matematisk soliditet (sälja statsobligationer och köpa aktier).
I en global ”nollräntenivå” är räntevapnet utspelat, kvarstår gör dock valutans relativa värde. Vi ser tydliga tecken på ökade spekulationer om kommande ”valutakrig”, med mycket volatila valutor som en följd av detta.
Vi gör därför initialt bedömningen att 2013 kommer att bli ett år med stigande volatilitet för marknadsräntor och valutor. Det i sig är inget man som andelsägare i våra fonder skall oroa sig för, utan är något som vi som ansvarar för förvaltningen har metoderna för och kunskapen om att hantera. Nedan konstaterar vi till exempel att volatiliteten på EUR/YEN kursen har dubblats sedan årsskiftet.
Åtgärder i förvaltningen
- Minska risken för (effekterna av) stigande räntor
Vi undviker obligationer med fast kupong och väljer främst exponering mot så kallade FRN-obligationer (Floating Rate Notes). - Söker exponering mot stabila företag
Vi undviker längre löptider i den finansiella sektorn, som vi bedömer fick sin omvärdering under 2012. - Ökad valutavolatilitet
All valutaexponering hedgas tillbaks till SEK eftersom det är våra fonders referensvaluta.
Avkastningsfri risk är naturligtvis ingen intresserad av. Inom Norron är vi aktiva ränteförvaltare och strävar kontinuerligt efter att finna de segment inom vår marknad som erbjuder bäst riskjusterad avkasttning . En stigande marknadsränta skapar snarast möjligheter än utgör ett hot för oss.
Vi är som vanligt öppna för en diskussion kring hur vi ser på framtiden och hur vi uppfattar det rådande marknadsläget. Kontakta oss gärna vid frågor och synpunkter.
Med vänlig hälsning,
Jan Törnstrand
Förvaltare Norron Preserve
Peter Werleus
Förvaltare Norron Premium
Placeringar i fonder är alltid förknippat med ett risktagande. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det kapital som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.
