Makromässigt så var juli en lugn månad, med relativt få avvikelser i den ekonomiska statistiken. Inköpschefernas planer i den amerikanska tillverkningsindustrin, data för den amerikanska arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen uppvisade små avvikelser mot förväntansbilden. Kärninflationen i USA bedöms falla ner mot 3,5 procent i USA mot slutet av året, och till 3,8 procent för Euroområdet. Recessionsdebatten i USA skiljer sig åt mellan bedömare, men sammantaget kan man nog konstatera att sannolikheten för en recession minskat. De kvartal som är känsliga för en sådan händelse är q4 2023 och q1 2024. Räntan föll inledningsvis under månaden, för att sedan åter vända uppåt. De sammantagna negativa krafterna som påverkar den ekonomiska utvecklingen framåt, i kombination med tydligt fallande kärninflation på global basis, gör det troligt att FED:s styrränta lär förbli i intervallet 5,25–5,5 procent, med motsvarande nivå i Europa på 4 procent. Detta innebär inte att räntesänkningar kommer omedelbart, utan snarare mer sannolikt under våren 2024, förutsatt att de krafter som nu bidrar till en avmattning i den ekonomiska tillväxten och fallande inflation består. I relation till Europa i allmänhet och USA i synnerhet så ser makro betydligt sämre ut för Sverige, med svagare makrodata och framför allt har arbetslösheten börjat stiga. Arbetslösheten är en viktig pusselbit för Riksbanken samt att svenska kronan är fortsatt svag, vilket påverkar den kortsiktiga inflationen uppåt.
