I linje med våra kommentarer under hösten, så kom den punkt då marknaden tolkade FED:s uttalanden som något mjukare, i förhållande till kommande räntehöjningar. I kombination med och även det i linje med vår analys av graden på det generella risktagandet bland finansmarknadens aktörer som var mycket låg, så uppvisade kapitalmarknaderna en tydligt positiv avkastning under november.
Utgångsläget in mot 2023 är därmed något mer komplicerat än för bara några veckor sedan. I USA har vi på den ena sidan centralbanken som tydligt vill bekämpa inflationen på lång sikt, och därför sannolikt inte kommer att ”tillåta” en allt för positiv tolkning av deras policy. Samtidigt vill de troligen åstadkomma en mjuklandning av ekonomin, snarare än en recession, vilket innebär att de inte kan fortsätta med en allt för stram penningpolitik, när det högre ränteläget få fullt genomslag på konsumtion och investeringar. I USA reflekterar inte värderingarna på främst aktier en förhöjd risk för recession, eller de sannolika fallen i marginaler och vinster som bör komma av en konjunkturavmattning. Under inledningen av nästa år, lär FED fortsätta att dämpa tron på en cyklisk återhämtning, medan vi kommer få en tydligare ”motvind” från bolagsvinsterna. Vår oro är att detta ännu inte är reflekterat i främst aktiemarknaderna.
Vidare lär vi även fortsättningsvis att möta ett ”cyklist” motstånd från höga energi- och råvarupriser både på grund av geopolitiska skäl, och som en konsekvens av år av underinvesteringar.
Under 2022, så har räntemarknaderna korrigerat mer än vad de breda aktieindexen gjort. Skälet till detta är naturligtvis att man rört sig från nollränta till >4 procent på den riskfria amerikanska styrräntan. För oss här hemma innebär det att en väl sammansatt ränteportfölj av till exempel nordiska företag med hög kreditrating nu kan ge närmare 5 procents årlig avkastning. Tror vi att det högre ränteläget succesivt justeras neråt under kommande år, på grund av konjunkturförloppet, så kan vi addera extra avkastning genom att förlänga löptiden på innehaven något över det normala. Sannolikt kommer även volatiliteten i räntemarknaden att komma ner, både på grund av att sannolikt är den stora rörelsen redan gjord, och på grund av att marknadsräntan är >4 procent i stället för noll för 12 månader sedan.
Den smala väg som uppenbarar sig mellan en ekonomisk mjuklandning i USA, eller risken för att en recession står för dörren inte bara i Europa, är en balansakt värd att bevaka inför det nya året.
Skall vi bedöma övergången från 2022 in i 2023, så kan det sammanfattas med meningen ”från räntevolatilitet till vinstvolatilitet”. Med det menar vi att vi ännu inte sätt konsekvenserna av omläggningen av penningpolitiken i bolagsvinsterna. Här i Norden har bolagen snarare gynnats av högre nominell försäljningstillväxt och generellt svaga valutor mot dollarn. Denna medvind kan mycket väl reverseras och åter skapa oro på börserna.
