Den sammantagna bilden över global ekonomisk utveckling är tydlig. Vi befinner oss i avmattning. Detta kommer att följas av såväl fortsatta penningpolitiska stimulanser samt (där det är möjligt) en mer expansiv finanspolitik.
Sverige
Fortsatta räntesänkningar (50–75 bps lägre styrränta innan 31/12) och stimulativ finanspolitik.
I förra månadsbrevet berörde vi den expansiva finanspolitik som initierades i och med presentationen av årets höstproposition. En tredjedel (20 av 60 miljarder) av stimulanserna är riktade åt hushållen, en tredjedel är planerade att gå till viktiga åtgärder inom försvar, äldrevård samt till rättsväsendet. Inflationsutvecklingen är fortsatt inne i en avtagande trend och kommer sannolikt befinna sig under Riksbankens mål under prognosperioden. Ser man på prisutvecklingen för varor och tjänster i Sverige under ett längre tidsperspektiv så befann vi oss i en fallande pristrend från 2004 till 2020 (indexerat från 105 till 96). Som bekant reverserades detta till en ”levnadskostnadskris” för många hushåll under inflationschocken 2022–2024 (index från 102 till 118). Nu planar prisutvecklingen ut på den höga nivån, men det är inte sannolikt att vi går in i en utdragen period med fallande priser (som den period vi upplevde före pandemin och den negativa geopolitiska eskaleringen), trots att många producenter nu ser lägre insatskostnader. Värt att notera är att det klassiska måttet på inflation (KPI), som även inkluderar räntekostnader, sannolikt kommer att uppvisa deflation, troligen med start under inledningen av 2025. Sveriges Riksbank beskriver det ekonomiska läget som en mild lågkonjunktur. Betänk dock att konjunkturinstitutet ligger väsentligt lägre i sin inflationsprognos än vad Riksbanken gör, och tillväxten inom den viktiga tillverkningsindustrin toppar ur, samt synkront vikande global tillväxt, gör att en svagare ekonomisk utveckling inte kan uteslutas. Svag global ekonomisk statistik, en vikande arbetsmarknad och KPIF under Riksbankens målsättning, samt starka svenska statsfinanser i såväl absoluta termer som i en relativ jämförelse gör att Sverige kommer att kunna genomföra såväl penningpolitisk som finanspolitisk stimulans.
Europa
Troligen ökad takt i räntesänkningar (50 bps lägre styrränta innan 31/12), mindre finanspolitiskt spelrum än i Sverige.
Tyskland är för närvarande det verkliga problemet i Europa. För de aggregerade Europasiffrorna så innebär det att vi sett en väsentlig försvagning för tillverkningsindustrin. Faktum är att den tyska tillverkningsindustrin varit i kontraktion sedan mitten av 2022. På senare tid har detta även påverkat tjänstesektorn i landet, vilket därmed spiller över till hushållen. Tysk tillverkningsindustri är inte bara fordonsindustri, även om den är motorn och naturligtvis har direkta och indirekta kopplingar till annan industri. Svagheten är dock tydlig inom samtliga tillverkande industrier. Tittar man även här i ett lite längre perspektiv är det värt att notera att tillverkningsindustrin i Sverige och Tyskland utvecklats åt helt olika håll. Tysk tillverkningsindustri toppade ur redan 2017 och har varit i fallande trend sedan dess. Sverige däremot har hållit uppe väldigt väl i denna jämförelse och tillverkningsindustrin har vuxit sekulärt sedan vår botten som noterades 2014. Noterbart är dock att vi planat ut och ser svagare data, än den trend som vi noterat de senaste tio åren. Sammantaget kan vi konstatera att den svagheten i Tyskland nu lär påverka ECB:s agerande, och sannolikheten för upprepade styrräntesänkningar ökar, med en trolig start under oktober. Om ECB skyndar på sina räntesänkningar innebär detta en minskande räntedifferens mot SEK, vilket kan medföra en starkare SEK.
USA
75 bps lägre styrränta innan 31/12, finanspolitiska program beror på valutgången, men begränsade på grund av underskottspolitik i kombination med hög skuldsättning.
USA presenterade svaga ekonomiska data och låg kärninflation. Inflationstalen visar som bekant prisförändringen sedan situationen för 12 månader sedan. Tittar man däremot på månadsdata, vilket är viktigt vid vändpunkter, kan man konstatera att inflationen mätt som månadsförändringar ligger på ca 0,1 procent, och att så varit fallet under de senaste 5 månaderna. Omräknat i årstakt blir detta därför en mycket återhållen och kontrollerad prisökningstakt. Den amerikanska sysselsättningsstatistiken visar att det sedan sommaren 2023 skapats i snitt 150 000–200 000 nya arbetstillfällen per månad i USA. Detta är väsentligt lägre än perioden efter pandemin. Lägger man därtill negativa faktiska utfallsrevideringar på den officiella statistiken, vilket vi sett under varje månad sedan inledningen av 2023, så kan man tydligt konstatera att den strama penningpolitiken fått avsedd effekt på arbetsmarknaden. I kombination så kan man konstatera att såväl prisutvecklingen som svagheten på arbetsmarknaden lämnar ett tydligt fortsatt manöverutrymme för FED.
Kina
Stort och brett stimulativt initiativ. Både penningpolitisk och finanspolitisk stimulans.
Myndigheterna presenterade ett omfattande paket av åtgärder med syftet att sänka bolåneräntorna för kinesiska konsumenter. Mycket av Kinas problem kan relateras till fastighetssektorn, med en hög andel osålda bostäder som lägger ett lock på prisutvecklingen. Som en komponent i de annonserade åtgärderna medges en lånefacilitet riktad från centralbanken mot provinserna och ger dem en fullfinansierad möjlighet att återköpa osålda bostäder. Vidare har man satt upp en fond som skall stabilisera aktiemarknaden. Kanske viktigast av allt var att president XI annonserade ytterligare åtgärder utöver det normala i syfte att stödja konjunkturen på kommande policymöten i det högsta politiska organet. Dessa initiativ är naturligtvis välkomna såväl inom Kina som på global basis, eftersom de adderar växtmöjligheter för världsekonomin. Sannolikt krävs det dock mer långtgående strukturåtgärder för att få en varaktig effekt på Kinas långsiktiga tillväxtmöjligheter. Skall målet på 5 procent långsiktig ekonomisk tillväxt kunna uppnås krävs reformer, vilket vi inte sett tillräckligt av i de långa utvecklingsprogrammen för Kina.
