Makroekonomiska data är ofta svårtolkade vid vändningspunkter. De kan överraska på såväl uppsidan som nedsidan och verka förvirrande för de som försöker utläsa en trend i den verkliga utvecklingen. Trenden är att kärninflationen såväl i USA som i Europa är fallande om vi förhåller oss till 12-månadersförändringen. 3- och 6-månaders data är tydligt under 12-månaderstrenden, medan den månatliga förändringen är volatil och svår att avläsa (och skall heller naturligt nog inte påverka de långa trenderna).
Under sportlovet kom aktivitetsdata från den amerikanska tillverkningsindustrin (ISM) som visar på att aktiviteten fortfarande är i kontraktion (index <50). Tjänstesektorn som väger tyngre i USA, och som dessutom är arbetskraftsintensiv visar dock fortfarande på tillväxt. Centralt för ledamöterna inom Federal Reserve är utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt den senaste JOLT-studien som nyligen publicerats, så faller antalet lediga jobb per arbetslös tydligt (men är fortfarande >1). Avmattningen i efterfrågan på arbetskraft är viktigt eftersom det styr lönetillväxten, som i sin tur påverkar inflationen. Sammantaget bör det vara rimligt att anta att det finns grund för att fortsätta att förvänta sig räntesänkningar under året från den amerikanska centralbanken.
Sverige, i jämförelse med såväl USA som Europa, uppvisar de tydligaste tecknen på avmattning och därmed skäl till räntesänkningar under 2024. BNP-tillväxten har stagnerat sedan 2021. Tillväxten är nu tillbaka på trendlinjen, vilket innebär att hela tillväxtpuckeln som uppkom efter pandemin nu är reverserad. För helåret 2023 blev dock utfallet något bättre än Riksbankens prognos (0% jämfört med -0,5%). Det ”starkare” utfallet var hänförligt till exportsektorn, som trots en vikande global efterfrågan utvecklades bättre än prognos. Det ser dock fortfarande dystert ut avseende den inhemska efterfrågan, främst beroende på bestående press på hushållen relaterat till det höga ränteläget i kombination med en dämpad utveckling för huspriserna. Vidare så faller priserna på konsumtionsvaror i Sverige. Detta gäller för såväl de importerade som de inhemskt producerade varorna. Även tjänstesektorns prisplaner mattas av betydligt. Detta leder fram till en samlad relativt tydlig bild av fallande aktivitet och prisförväntningar i Sverige. Den svenska Riksbanken sitter likväl i knät på såväl Federal Reserve som ECB, där skälen till lägre räntor kanske inte är lika tydliga som i Sverige.
I våra räntemandat är vi nöjda med de löptider vi har, och bedömer att de ligger väl i förhållande till det makroekonomiska scenario vi ser framför oss, samt erbjuder en attraktiv kupongavkastning. I blandmandaten har vi utöver den räntebärande delen, en tydlig övervikt på stora likvida bolag, främst inom bank, men även inom exportberoende bolag.
